PLIKTTROGEN SOM FÅ

Häromdagen pratade jag och mamma om plikttrogenhet. Vi kom fram till att vi båda är väldigt plikttrogna, kanske lite för mycket till och med. Mamma erkände till empel att hon skaffade barnvakt när vi var små, så hon kunde gå till jobbet även fast vi var sjuka. "Såhär med facit i hand kanske det inte var så bra, men ja."

Själv gick jag till jobbet med 40 graders feber och halsfluss för exakt ett år sedan. När jag sedan svimmade till på lunchen fick jag inte gå tillbaka till svinhuset, även fast jag tjatade och sa att jag visst skulle klara mig dagen ut...

Jag har några kompisar som ringer och sjukskriver sig från jobbet för att de är "alldeles för trötta för att jobba" eller har fått en "fruktansvärd baksmälla", kanske "fått ett getingstick på fingret" eller "inte har lust att gå till jobbet, det är ju måndag". När jag får orsaker som dessa berättade för mig blir jag lite upprörd och skakar på huvudet. Jag är inte Guds bästa, men det sista jag skulle göra är att "skolka" från mitt jobb. Shame!

Jag är inte den som dömer folk, men de som missköter sitt jobb och inte har körkort två år efter 18-årsdagen hamnar en bit ner i värdeskalan för mig. Spelar ingen roll var man bor någonstans eller om man inte "har ekonomi för det", skaffa ett jävla körkort. Det handlar bara om ren lathet.
Egentligen borde alla ha jägarlicens också, tänk att det finns folk som inte ens kan ha ihjäl ett påkört rådjur. Jag blir lika chokerad varje gång jag träffar en handlingsförlamad människa. Get a life!

Tvungen att skriva av mig lite bara...

Love L