

Officiellt så bor jag nu i en liten etta centralt i Eskilstuna, men ändå lite avsides. Fastigheten är främst tänkt till företag, så här är det lugnt på kvällarna vill jag lova! Inflyttningen startade i måndags och nu börjar jag äntligen komma i ro. I tisdags inredde jag det otroligt fina badrummet och jag fick ett problem direkt: Var ska jag hänga min necessär? Det finns ju inte någon krok här. Va fan ska jag göra? Plötsligt slog det mig att dethär är ju min egen lägenhet och jag kan ha mina saker i badrumsskåpet! Wow, första gången på 4-5 år som jag känner mig hemma någonstans!!!

Basse, Basse, när ska vi gifta oss? Och sedan skilja oss igen?
Min första riktiga ungdomskärlek, kanske. Jag älskar honom fortfarande, fast som en nära vän.
Har varit lite för mycket Muu-jobb på sistone, jag mår dåligt av att jobba där har jag kommit fram till. Jag känner mig fortfarande som en praktikant, och det känns som att allt jag gör är felfelfel. Det har börjat en ny kille på Womtorp, född -88, så jag tänkte att det kanske vore något för mig, men inte då. Han ser lite ut som "Fingret", fast lite smalare och pratar småländska som är obegriplig. Dessutom har en jävla attityd bara för att han är 19 år och kan mer än de flesta som håller på med kor. Han älskar att idiotförklara mig och ja, jag trivs helt enkelt inte på mjölkgården längre. Men kossorna håller mig kvar <3, eller NEJ, pengarna håller mig kvar!
Här hänger jag på helger mellan 04 och 20


Samtidigt som jag bara vill sluta på Womtorp och börja jobba extra som personlig assistent(har fått jobb om jag vill) istället så känner jag att det kanske är meningen att jag ska få lida lite. Jag tycker själv att det alltid har gått bra för mig vad jag än jobbat med. Grisarna, hästarna, korna på Ökna, och nu även människor. Det jag försöker säga är att jag alltid varit omtyckt på mina arbetsplatser, väldigt ansvarstagande, kunnig och seriös. Hallå! Jag har tagit hand om en grisbesättning på 3500 gris helt själv!! Jag har alltid klarat mig själv. Meningen med Womtorpjobbet kanske är att jag ska fatta att man inte bara kan hamna på bra och trevliga arbetsplatser. Men det är i alla fall rikitgt fina pengar och det gillar jag.


Samtidigt som jag bara vill sluta på Womtorp och börja jobba extra som personlig assistent(har fått jobb om jag vill) istället så känner jag att det kanske är meningen att jag ska få lida lite. Jag tycker själv att det alltid har gått bra för mig vad jag än jobbat med. Grisarna, hästarna, korna på Ökna, och nu även människor. Det jag försöker säga är att jag alltid varit omtyckt på mina arbetsplatser, väldigt ansvarstagande, kunnig och seriös. Hallå! Jag har tagit hand om en grisbesättning på 3500 gris helt själv!! Jag har alltid klarat mig själv. Meningen med Womtorpjobbet kanske är att jag ska fatta att man inte bara kan hamna på bra och trevliga arbetsplatser. Men det är i alla fall rikitgt fina pengar och det gillar jag.
Tips någon?
Love L
Min Pappa är den bästa i världen.
1 kommentar:
Åh, vad jag saknar dig!
Skicka en kommentar